I reformationen, och senare i väckelserörelserna, var brottet med prästerskapets makt en viktig del. Man vill kunna läsa Bibeln själv, prata om tron i hemmet och föra tron vidare utan prästen som mellanhand. Tyvärr har även frikyrkliga församlingar över tid byggt upp en liknande ”expertkultur”. Idag ser många föräldrar sin roll som att det viktiga är att få barnen till ”lokalen” kyrkan varje söndag, eller åtminstone någon gång i månaden. Väl i kyrkan hoppas man att en anställd eller volontär ska lyckas förmedla tron så att den förvandlar barnets liv. Jag är övertygad om att denna kultur behöver brytas om vi ska kunna nå fler barn och hjälpa fler att stanna i tron.
Think Orange är en amerikansk organisation som arbetar med att lyfta familjens roll i kyrkans arbete. Den ena av tankarna är att församlingen behöver se familjen som barnets primära påverkan, och därmed stötta familjen i sin gudagivna roll. Den andra tanken är att ett barn ständigt utvecklas och att personerna som finns runt omkring barnet behöver följa med i den utvecklingen. Namnet Orange kommer från tanken att familjen är röd (står för den nära kärleken till barnet) och kyrkan är gul (står för ljuset) och ska vi lyckas förmedla tro behöver vi förenas i vår strävan, då blir det orange.
Tillsammans når vi helt enkelt mycket längre. Egentligen är hela idén att vi skulle kunna jobba utan föräldrarna en högmodig tanke som trots det vuxit till praxis. Om vi ser oss själva i spegeln och rannsakar hur vi arbetar och uttrycker oss så finns det mycket att jobba på här.
I sin bok It takes a Church to raise a parent gör Rachel Turner en intressant iakttagelse. Hon nämner att kyrkan ibland ser på relationen mellan kyrkan och familjen som två personer som ror varsin åra i en roddbåt, där båten är en bild av den unga personens lärjungaskap. Bilden har en poäng i att kyrkan och familjen behöver samarbeta men problemet är styrkeförhållandet i bilden. Som nämnt tidigare så är familjen överlägsen kyrkan i påverkanskraft. En bild som roddbåten kan då lura kyrkans anställda och ledare att se sin roll som FÖR inflytelserik. Vad vi kan vara är föräldrarnas stöd och lyfta dem till den roll som de ska ha i barnens liv.
Ett val att ta till sig kristen tro för barn och unga sker effektivast i familjesituationen men föräldrar och barn behöver allt stöd man kan få för att få processen att röra på sig. Utan stödet från storfamiljen i kyrkan är risken stor att pilarna till slut pekar bort från den processen och en person som börjat att vandra vägen som kristen lämnar tron.
Kyrkan kan:
– vara en katalysator för processerna
– ge undervisning som leder till stegen
– ge föräldrar verktyg att ta sin gudagivna roll
– vara en plats för naturlig tillbedjan
– vara en helande gemenskap över generationsgränser
– bidra med utmaning till avgörande steg